Martin Jacobson

A large archive of theatrical paintings, enriched with contrast and color, by Swedish artist Martin Jacobson. From the publisher: Martin Jacobson (b. 1978, Sweden) has become well-known for his theatrical motifs where diverse, visual references intermingle in his search for an image that feels as if it was discovered rather than made by him. He collects images for a personal archive that has expanded into thousands of analogue and digital files over the years, with the aim to gather images seemingly saturated with collective memories and references. These images are then composed into collages that serve as foundations for his paintings, where the familiar takes on a new shape and the unknown can still appear familiar, even giving the feeling of having returned home. “The paintings in this book are a selection of the works of the past decade. To me, they represent some kind of map of the explorations, wanderings, dead ends and dream trips of the past ten years. If I did not know better, I would probably imagine that such a book would even be able to give me a hint as to where I am headed. But it does not.” – Martin Jacobson Swedish... Martin Jacobson (f. 1978, Sverige) har gjort sig känd för sin teatrala motivvärld där vitt skilda visuella referenser möts i ett sökande efter motiv som för honom tycks mer funna snarare än skapade av honom själv. I sitt personliga bildarkiv, som under åren växt till tusentals bilder, söker Jacobson efter bilder som tycks laddade med kollektiva minnen och associationer. Dessa bilder sammanställs i collage som senare blir förlagor till hans målningar i vilka det bekanta tar en ny form och det obekanta likväl kan ge en känsla av att ha hittat hem. ”Målningarna i den här boken är ett urval av de senaste tio årens arbeten. För mig är det en slags karta över tio års upptäcktsfärder, irrfärder, återvändsgränder och drömresor. Om jag inte visste bättre skulle jag kanske tänka att en sån här bok till och med skulle kunna ge mig en hint om vart jag är på väg. Men det gör den inte.” – Martin Jacobson