The history and evolution of a Swedish cathedral written by the eminent architectural scholar Fredric Bedoire
I en medryckande berättelse låter författaren människor och skeenden i det omgivande samhället från 1200-talet till idag samspela med byggnaden, enskilda inventarier och konsten.
Den gotiska katedralens ovanligt komplicerade byggnadshistoria och dess sakrala konst av hög europeisk klass behandlas i ett samhällshistoriskt perspektiv. Medeltidens lyskraft i altarskåp, textilier och dokument avspeglar biskopars täta kontakter med Europa, de storpolitiska spelen och inte minst närheten till gruvornas rikedom i Bergslagen.
På 1600-talet träder biskopen Johannes Rudbeckius fram som religiös, social och kulturell förnyare med domkyrkan som centrum i en dynamisk lärdomsmiljö. Tre restaureringar under perioden 1860–1960 ger Västerås domkyrka ytterligare en betydelsefull plats i svensk arkitekturhistoria, knuten till olika skeden i industrisamhällets historia.
Katedralen i Västerås är en dramatisk berättelse om hur kristen, religiös åskådning och ritual förändras under skilda ekonomiska, politiska och sociala villkor. Kyrkohistorien vävs samman med arkitektur- och konsthistoria, ekonomisk historia och inte minst ett spännande persongalleri med människor av vitt skilda slag: kungar och biskopar, borgare och bergsmän, arkitekter, konstnärer och hantverkare.
Till lite mer uppseendeväckande nyheter är att Erik XIV:s stiliga nyantika marmorsarkofag är ritad av Gustav III:s favoritarkitekt Louis Jean Desprez och med största sannolikhet ämnad åt kungen själv.
I sitt förord understryker biskopen Mikael Mogren att ”Fredric Bedoire är en forskare som med sin enastående bredd kan göra rättvisa åt den historiska helhet där enskilda inventarier samspelar med byggnadens, konstens och samhällets förändring … År 1923 var förra gången som det utkom ett genomgripande verk om Västerås domkyrka. Det är hög tid för en ny bok eftersom vi alla står inför utmaningen att förmedla vårt gemensamma kulturarv till dagens människor, oavsett generation, härkomst och livsåskådning. I det perspektivet är det ett väsentligt bidrag som Fredric Bedoire lämnar till framtiden.”
Fredric Bedoire är professor em. i arkitekturhistoria vid Kungl. Konsthögskolan, docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet och hedersledamot i Konstakademien. Bland hans många böcker kan särskilt nämnas tvåbandsverket Den svenska arkitekturens historia (2015). På Langenskiölds förlag har han givit ut Turist på 1800-talet. Bilder från de första tågresenärerna (2016), Villastan – en sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit (2017) och Adelcrantz och kärleken till konsterna (2017). Han har uppmärksammats bland annat med Stora Fackbokspriset (2016) och Stora historikerpriset (2017) samt Konungens guldmedalj i tolfte storleken för sina ”framstående insatser inom svenskt akademiväsende och som arkitekturhistoriker” (2018).